kort historik- Vasastan

Norrmalm hade på 1800-talet mycket dåliga sociala, hygieniska och sanitära förhållanden. Stockholms befolkning växte med 50% under åren 1880-1889, varav Norrmalms befolkning växte med över 120%, och därför började norrmalm växa norrut på landsbygden, den del som idag heter Vasastan.

1866 gjordes ett förslag på gatuindelning av landsbygden norr om Norrmalm. Syftet var förutom bättre kommunikationer och hinder för eldspridning, att ge Stockholm en utformning värdig en storstad. Förebilderna var Paris, Wien & Berlin. Efter många diskussioner och några ändringar, fastställdes denna stadsplan år 1879. Då kallades stadsdelen officiellt ännu för Norrmalm.

Först år 1890 uppstod Vasastaden som stadsdelsnamn. Dock så blev namnet officiellt fastställt först år 1926, men då var redan Vasastan sedan decennier ett välkänt begrepp. Gränsen mellan Norrmalm & Vasastan anges idag gå vid Tegnergatan.

Namnet är inspirerat av att Vasagatan leder i riktning mot Vasastaden. Vasagatan fick sitt namn 1885 efter Vasabron, vars namn i sin tur inspirerats av Gustav Vasas staty utanför Riddarhuset vid brons södra landfäste.  Stadsdelen kan alltså sägas vara (indirekt) uppkallad efter en staty i Gamla Stan.

Ytan uppgår till 294 hektar land och 11 hektar vatten. Antalet invånare uppgår till cirka 50.000 (1934 var antalet invånare hela 103 336!). Den högsta punkten finns i Vanadislunden, 43 m.ö.h., Observatorielunden når 42 m.ö.h., Hälsingehöjden och Rödabergsbrinken ligger 31 m.ö.h.